Archive for april, 2010

Funkis!

april 8, 2010

Level från Levelus ska lukta bergamott, mandarin, ceder, björk, vetiver, iris och kardemumma. Om inte snickare luktade gott nog redan, så?

Hatar egentligen såna här poster och vänder mig egentligen mot instrumentalisering av konst, men gjorde ett undantag. Det är ju kul!

Kakan är tom

april 5, 2010

Det är svårt med uppdateringstakt, jag märker att jag har mycket högre besökarantal ju oftare jag postar nya inlägg, men samtidigt vill jag ju lukta ordentligt på en parfym innan jag skriver någonting om den. Hur som helst har jag mest haft på mig Chanel pour Monsieur och Tobacco Mucho av Stephanie St Aignan på sistone. Pour Monsieur har jag redan skrivit om, och Tobacco Mucho tänker jag spara till ett planerat inlägg om tobaksnoter, när jag nu kommer till att skriva det.
En annan doft som jag har tänkt skriva om ganska länge och som jag kan ta nu är Askew från Humiecki & Graef, ännu en av dessa små nischade parfymörer som gör högkonceptuella parfymer i liten upplaga och säljer dem till jättehöga priser. Jag fick upp ögonen för dem på Cow i Stockholm i somras, framförallt för doften Skarb, som ska förkroppsliga den manliga melankolin, vilket ju lät helt delikat. Tyvärr kändes doften som ett stort blaskigt, vattningt meh, vilket man inte väntar sig av något som har noter i sig som iris och stjärnanis. Eller, det är vad jag kommer ihåg från i somras i alla fall.

Askew är inte alls lika meh, den är stor som ett hus, ett sprutt på bröstkorgen räcker hela dagen och hela kvällen, och doften är faktiskt ganska spännande. Copyn talar om ”the deconstruction of the classic men’s fragrance”, men alltså, när jag tänker klassiska herrparfymer tänker jag citrus, läder, tobak, vetiver, inte den akvatiska röra som är populär nuförtiden och som jag misstänker att H&G siktar på. Om jag hade varit tvungen att skriva copy hade jag väl snarare skrivit typ ”gourmandization of the contemporary male fragrance”, fast det hade nog inte låtit lika bra.

I toppnoterna finns en massa beska i stil med många lite nyare parfymer, typ grapefrukten i Paul Smiths Story, kanske lite saffran och en not som jag misstänker är björktjära, som ger en rätt fräck citrus/inte citrus – skog/inte skog – krydda/inte krydda- läder/inte läder-effekt. Efter den saftiga beskan dött ner en smula så dyker det upp en ton som jag inte alls gillar, någon sorts ”kvalitets”-tolkning av det trista, generiskt marina i ”fräscha herrdofter” typ Polo Sport. Det kan dra åt helvete, och gör det ganska snart också och lämnar plats åt kardemumman som har spelat i bakgrunden hela tiden. Kardemummanoten är på något sätt huvudsaken med den här doften, en slags vattnigt kraftig (om det nu går att förstå) tolkning av kryddan. Doftpyramiden innehåller läder och vetiver, men jag med min otränade näsa tänker i mer abstrakta banor, ungefär som om man föreställer sig en kryddburk som man slår hål på och sedan draggar efter en båt i havsvatten. Starkt doftande, men ihåligt. Om man gillar att lukta som en abstrakt och lite metallisk havskaka tycker jag ändå att den här parfymen är värd att testa.